Justitieministern Morgan Johansson meddelade idag i en intervju för DN att snabblagstiftning som förbjuder svenska medborgare att delta i strid med terrorgrupper ska tas fram och vara klar redan till nästa år. Utöver detta antyder justitieminister att även ett totalförbud mot att kriga utomlands för svenska medborgare övervägs. Utredningen kring det förslaget kommer emellertid att ta längre tid.
En lagstiftning som syftar till att försvåra rekryteringen till grupper som Isis är en viktig markering. Vi bör emellertid inte se ett förbud som den viktigaste insatsen. Den viktigaste åtgärden är fortfarande ett förebyggande arbete, att förhindra nyrekryteringen till dessa organisationer.
En lagstiftning som syftar till att försvåra rekryteringen till grupper som Isis är en viktig markering. Vi bör emellertid inte se ett förbud som den viktigaste insatsen. Den viktigaste åtgärden är fortfarande ett förebyggande arbete, att förhindra nyrekryteringen till dessa organisationer.
Mobiliseringen av människor som frivilligt är redo att bege sig till konfliktområden i världen innebär idag ett allvarligt säkerhetsproblem för många länder. Dessa människor som redan vid avfärden till konfliktområden bär på radikala och extrema föreställningar om vår värld får i dessa konflikter inte enbart ge utlopp för sina ideologiska övertygelser, utan också lära sig att effektivt tillfoga människor skada och erfarenheten av strid. Detta gör dessa människor till säkerhetsrisker såväl på plats i konfliktområdet som när de sedan återvänder hem.
Det säkerhetspolitiska perspektivet har med rätta varit starkt fokuserat på islamistisk extremism, som den extrema kraft med starkast mobiliserande förmåga av frivilliga till konfliktdrabbade områden. I skuggan av detta har emellertid mobiliseringen av frivilliga till konfliktområden utifrån andra ideologiska övertygelser skett relativt obevakat. Justitieministern uttalande tycks gå i linje med detta då lagstiftnings som ska tas fram till nästa år, tydligt riktar sig mot rekryteringen av frivilliga till terrororganisationer. Vilket innebär att frågan om frivilliga som reser till konfliktområden för att delta i strid utifrån andra ideologiska övertygelser inte har samma prioritering. Detta är problematiskt eftersom att vi ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv har samma problem när svenska högerextremister återvänder från konflikten i Ukraina som när radikala Islamister återvänder från konflikten i Syrien. I båda fallen är det människor med radikala idéer, förankrade i en extrem världsuppfattning som återvänder med erfarenhet av strid, att hantera vapen, att döda. Ofta även psykiskt ärrade efter fasorna dom upplever under sin tid i strid.
Det säkerhetspolitiska perspektivet har med rätta varit starkt fokuserat på islamistisk extremism, som den extrema kraft med starkast mobiliserande förmåga av frivilliga till konfliktdrabbade områden. I skuggan av detta har emellertid mobiliseringen av frivilliga till konfliktområden utifrån andra ideologiska övertygelser skett relativt obevakat. Justitieministern uttalande tycks gå i linje med detta då lagstiftnings som ska tas fram till nästa år, tydligt riktar sig mot rekryteringen av frivilliga till terrororganisationer. Vilket innebär att frågan om frivilliga som reser till konfliktområden för att delta i strid utifrån andra ideologiska övertygelser inte har samma prioritering. Detta är problematiskt eftersom att vi ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv har samma problem när svenska högerextremister återvänder från konflikten i Ukraina som när radikala Islamister återvänder från konflikten i Syrien. I båda fallen är det människor med radikala idéer, förankrade i en extrem världsuppfattning som återvänder med erfarenhet av strid, att hantera vapen, att döda. Ofta även psykiskt ärrade efter fasorna dom upplever under sin tid i strid.
Den pågående konflikten i Ukraina har mobiliserat frivilliga från stora delar av Europa, fransmän, spanjorer, serber, polacker, ryssar, svenskar och andra nationaliteter har deltagit i striderna som frivilliga på någon av sidorna i konflikten. Spanjoren Angel Davilla- Rivas motiverade i en intervju för nyhetsbyrån Reuters sitt deltagande i konflikten på de ryska separatisternas sida med att han återgäldade Ryssland för stödet som forna Soviet gav till Republikanerna i det Spanska inbördeskriget. Samtidigt har cirka 20 fransmän deltagit i striderna, vissa av dem för regeringsstyrkorna andra för separatisterna. En av dem Victor Lenta (25) som beskriver sig som fransk nationalist uppger att anledningen till han kämpar på separatisternas sida är för att Ryssland utgör den sista barriären mot liberal globalisering som är anledning till devalveringen av fransk kultur och suveränitet. Hans landsman Gaston Besson som å andra sidan beskriver sig som en vänster-revolutionär deltar istället i den frivilliga, regeringstrogna och högerextrema Azov bataljonen.
Serbiska frivilliga från den högerextrema Cetnik-rörelsen har deltagit på separatisternas sida både under annekteringen av Krimhalvön men också under oroligheterna i östra Ukraina med motiveringen att de hjälper Ryssland i gengäld för den ryska hjälpen under konflikterna i forna Jugoslavien. Alexander Zakharchenko en av befälhavarna för de ryska separatisterna i östra Ukraina uppger att uppemot 3000-4000 ryska frivilliga har stridit för rebellerna i Ukraina sedan april. Huruvida alla dessa är frivilliga eller inte är omstritt, men det visar fortfarande på stor rörlighet och på den stora mobiliserande kraft som finns i konflikten.
Mobiliseringar av frivilliga till konfliktområden i Europa har också en historisk förankring inte enbart sett ur en lång tidsperiod. Hundratals frivilliga från Ryssland och Grekland kämpade på den serbiska sidan under kriget i Bosnien Hercegovina (1992-1995). Ofta utifrån en religiös motivering, att man kämpade för den ortodoxa kristendomens överlevnad i kamp mot Islam. På andra sidan deltog hundratals utländska Mujahedin soldater i kriget på den Bosniska arméns sida. Nazisten Jackie Arklöv deltog i bosnienkriget som frivillig i högerextrema förband inom den bosnisk-kroatiska armén och deltog i övergreppen på muslimer i Hercegovina. Det är rimligt att anta att erfarenheten från kriget hade stor psykologisk effekt på Arklöv när han senare avrättade två poliser i närheten av Malexander 1999.
Ett eventuellt återvändande av fransmännen Victor Lenta och Gaston Besson till Frankrike från kriget Ukraina innebär att de också potentiellt, utifrån sina ideologiska övertygelser, kommer vara varandras fiender även i Frankrike. Hur kommer de då i sitt återvändande påverka den ideologiska miljön i Frankrike? Detta är givetvis svårbedömt och spekulativt men ytterligare radikalisering är en stor sannolikhet.
Med tanke på den avskyvärda och omfattande brutalitet och människosyn som terrorgrupper som ISIS uppvisar är det logiskt att det finns ett fokus på rekryteringen av frivilliga till dessa grupper. Vi får emellertid inte luras in i idén att rekrytering av frivilliga till konfliktdrabbade områden enbart är synonymt med islamistisk extremism. Att människor lockas till konflikter som frivilliga soldater sker i konflikter världen över. De som deltar gör det av många olika skäl, med olika ideologiska förankringar, och med olika motiv. Detta gör det till ett bredare problem, ett samhällsproblem där vi behöver erkänna det som sådant och prioritera de insatserna som handlar om förebyggande arbete, då rekryteringen av frivilliga ger långtgående konsekvenser för människors trygghet i många länder idag.
