Friheten offras i kampen mot islam

På lördag kommer Geert Wilders till Malmö. Besöket kommer väcka stor uppmärksamhet. Flera medier rapporterar redan nu, motdemonstrationer planeras och arrangörerna hos Tryckfrihetssällskapet längtar.

I deras ögon är det en hjälte som kommer. I marknadsföringen av evenemanget har Tryckfrihetssällskapets Ingrid Carlqvist betonat Geert Wilders utsatta situation. Han lever under extrema förhållanden med ett ständig hot från militanta islamistiska extremister. Han ses av sina meningsfränder som en frihetshjälte. En ikon i kampen för yttrandefrihet. Carlqvist kallar sin gäst en av de modigaste politikerna i Europa. Och visst kan han kallas modig. De hot han utsätts för är oacceptabla och har allvarligt begränsat hans frihet.

Men det är inte modet som definierar en politisk gärning.
Det är vad personen faktiskt driver för politik. Vad han säger när han står där på barrikaden, beredd att offra sig.

Geert Wilders säger sig vilja värna yttrandefriheten. Men i sin fanatiska kamp mot islam river han ner det öppna samhällets pelare en efter en. Förbud mot moskébyggen, mot Koranen, mot burkor, mot minareter och minskad invandring från muslimska länder. Budskapet är enkelt. Islam har ingen plats i Europa. För den som tror på ett öppet och tolerant samhälle, och som oroar sig för radikala religiösa gruppers drömmar om gudsstyrda samhällen är knappast Geert Wilders mannen att hoppas på. Hans väg mot frihet går i samma riktning som den de intoleranta religiösa fanatikerna vandrar. Mot förbud. Mot trångsynthet.

För tryckfrihetssällskapet är det knappast någon nyhet. De ser vilket håll Wilders vandrar åt. Och de följer gärna i hans fotspår. De tycker att han är modig, men det är ju förstås för att de håller med honom. För i grunden är det inte utsattheten som upptar Tryckfrihetssällskapets intresse. Det är vem man anser hotar. Det är inte yttrandefriheten man tänker på. Det är att få vad säga vad man vill om islam. Det är alla frågor där muslimer och islam kan sättas på den åtalades bänk.

När tryckfrihetssällskapet startades öppnades ett Facebookkonto där debatten släpptes fri. Det tog inte lång tid förrän forumet blev ett tillhåll för flera kända svenska högerextremister. I ett av inläggen riktade den dåvarande talespersonen för Swedish Defence League ett klart och tydligt dödshot mot Expo. I vanliga fall brukar vi vara försiktiga med att tala öppet om de hot och trakasserier som drabbar Expos personal om medarbetare. Men i det här fallet fyller det en pedagogisk poäng.

Forumet, som alltså var tänkt som en plattform för den fria och öppna debatt som media "förtiger", blev en plats för hot med syfte att tysta en tidning. Jag påtalade inlägget för Ingrid Carlqvist. Men det hände ingenting.

Det går att tolka på många sätt. Kanske var hon upptagen och inte hann se varken mitt mail eller inlägget. Kanske brydde hon sig inte.
För att det inte var en muslim som hotade.
För att han som hotade faktiskt var en i Ingdrid Carlqvist egna led.
För så kan det uppenbarligen vara. I deras påstådda kamp för det fria samhället offras just friheten.

Konferensen i Malmö på lördag handlar om det. Om hur grundläggande frihetsideal har kidnappats, och offrats, i kampen mot islam. För Geert Wilders är det en konferens bland många. Han har under många år rest runt och profilerat sig och sitt parti i frågor om islam. För Tryckfrihetssällskapet är det, som de själva uttrycker det, en sensation. Efter att sällskapet bildades har vi sett hur den antimuslimska miljön fått en ny tummelplats. Tidigare rymdes mycket av en den inom Sverigedemokraterna. Men nu finns en annan infrastruktur, utanför partiets hägn. Helgens möte sätter Tryckfrihetssällskapet på kartan på allvar. Så det är lika bra att vi vänjer oss vid deras närvaro och Ingrid Carlqvists utfall mot den svenska mediekåren.

Så kom ihåg det nästan gång Tryckfrihetssällskapet talar om yttrandefriheten.
Den gäller uppenbarligen inte alla.

Wilders dilemma

Den 12 september är det val i Nederländerna. Mot bakgrund av den ekonomiska krisen som drar över Europa är det lätt att tro att högerpopulisten Geert Wilders ska fortsätta sitt segertåg. För det är så det brukar låta, framför allt från politiska analytiker inom vänstern. Ekonomisk osäkerhet och oro skapar en jordmån för högerpopulister och fascister. Men riktigt så enkelt är det inte. I alla fall inte i Nederländerna. 

Geert Wilders gjorde ett rekordval 2010. Nyckeln till framgång var en aggressiv antimuslimsk retorik i kombination med en kritik mot landets politiska etablissemang. Frihetspartiet blev stödparti till regeringen och kunde på så sätt sätta agendan för debatten om islam och invandring. I våras valde Wilders att fälla regeringen efter att han vägrat att ställa upp på en rad föreslagna nedskärningar.

Nu är det alltså val igen. Och det politiska landskapet har förändrats. EU:s kris har för första gången gjort den europeiska unionen, och partiernas syn på den, till en viktig valfråga. Samtidigt har Wilders antimuslimska retorik tappat i attraktionskraft. Hans problem att locka väljare genom att ställa blonda holländare mot muslimer tog fart på allvar i somras.

I det lilla samhället Almelo hamnade den 64-åriga Aziz Kara, med rötter i Turkiet, i ett gräl med sina två grannar. Bråket slutade med att Aziz Kara slogs till marken. Han hamnade i koma. Efter åtta dagar på sjukhus förklarades han död. Händelsen fick stora rubriker och för Geert Wilders förvandlades grannbråket till en politisk mardröm. Mannen som slog Aziz Karas hette Henk, och kvinnan som ska ha skrikit rasistiska glåpord mot Aziz Kara, hette Ingrid. Välbekanta namn för den som följt Frihetspartiet under de senaste åren. Ingrid och Henk var namnet på de två tecknade figurer som i Wilders propaganda representerade de vanliga, hederliga, holländarna. ”Henk och Ingrid är trötta på att betala för Ali och Fatima”, löd en slogan.

Efter Aziz Karas död var Ingrid och Henk plötsligt förknippat med en rasistisk misshandel, eller som en holländsk tv-journalist twittrade. ”Henk och Ingrid finns på riktigt. Och de har just mördat en person i Almelo”.

Wilders behövde helt enkelt byta strategi. I början av juli lanserade han därför partiets nya profil. Istället för islam är det EU som får spela rollen som syndabock. Wilders har alltid varit kritisk till EU, som i hans ögon är ett elitprojekt som viker sig för islamiseringen. Men under de senaste månaderna har han skärpt tonen.

I våras uppmärksammades Frihetspartiets kampanj där befolkningen uppmanades att via en hemsida rapportera in om man upplevde att östeuropeiska gästarbetare tagit ens jobb, eller om man sett invandrare inblandade i brottslighet. Nu driver partiet en ny kampanj. Den här gången står EU-politikernas och EU-tjänstemännens höga löner i fokus. Partiet har lanserat en hemsida som publicerar uppgifter om lönenivåerna i Bryssel. Besökarna kan enkelt klicka på en knapp för att visa att de inte gillar ”eurokraternas” slöseri med skattemedel.

Wilders, som vill att Nederländerna ska lämna EU, hoppas förstås kunna locka landets EU-kritiska väljare. Men partiet omprofilering har inte lyckats. Enligt opinionsmätningar skulle partiet bli av med runt en fjärdedel av sina stolar i parlamentet om det var val idag.

En av anledningarna till att Wilders tappat sin stjärnglans är att han, med sin anti-EU profil, fått konkurrens. I samma stund som han valde att fokusera på EU klev han in på samma del av spelplanen som landets framgångsrika socialistparti, som även de lockar väljare med en EU-kritisk politik.

Wilders dilemma är en påminnelse om ett av högerpopulismens inneboende problem. Partierna har egentligen bara en fråga de är ensamma om – invandringen. När andra partier försöker spela på en antimuslimsk eller nationalistisk sträng så klingar det för det mesta falskt. Väljarna röstar på originalet, inte den dåliga kopian.

Men i en valrörelse där inte invandringen står i centrum får de högerpopulistiska partierna det svårare. I en tid där EU:s utveckling blir allt mer relevant för väljarna kan förstås de högerpopulistiska partistrategerna hoppas på att kunna växla in sin mångåriga EU-kritik i nya väljare. Men det blir inte lätt. För samtidigt kommer de att få konkurrens från andra EU-kritiska partier, utan en invandrarfientlig agenda.

 För Wilders har det uppenbarligen inneburit problem. 

Läs mer om Geert Wilders nya profil:

Wildersuppmanar till klagomål

Wildersdiscovers Europe

Dutch populist leader takes aim at EU -and flops