Genom att berätta om och visa dessa bilders historia och kontrastera dem mot icke-stereotypa bilder (se #bildskolan 1) kan man få samtalet att gå från föreställningen om "lättkränkta" icke-vita till ett samtal om problematiska värderingar med djupa historiska rötter som hänger med in i vår tid. Gå därför igenom Joanna Rubin Drangers bildskola och ta med exemplen in i nästa diskussion om stereotypa bilder och hur vi bör förhålla oss till dem idag.
söndag 1 december 2013
Att tala om stereotypa bilder
Jag hamnar ofta i samtal om representationen av personer med mörk hud i exempelvis Tintin i Kongo och Kalle Ankas jul och märker då hur stor okunskapen ofta är om stereotypers historia. Det är inte ovanligt att ungdomar (det är framför allt med unga jag fört dessa samtal) landat i slutsatsen att personer med mörk hud är så lättkränkta att de inte kan tåla när en svart figur finns med i tecknad film. Anledningen till att de så lätt kunnat landa i denna slutsats bottnar i vissa fall i djupare fördomar och fientlighet men påfallande ofta tycks det handla om okunskap. Man tror helt enkelt att bilderna är tecknade mörkhyade personer medan de i själva verket är teckningar av rasistiska bider av mörkhyade personer. Min erfarenhet är att lyckas man ersätta denna okunskap med lite kunskap blir samtalet genast bättre.
