Uppdatera bilden av det högerextrema hotet

Folk och försvars årliga konferens i Sälen inleddes i går söndag. Första dagen ägnades åt extremismhotet. Det var ett bra val av ämne. Vi lever i en tid då arbetslöshet och fattigdom breder ut sigi Europa, då traditionella nazistiska partier har fått luft under vingarna. Extremism uppstår förvisso inte bara som ett resultat av dåliga tider. Men den explosiva politiska situationen kan riskera att trigga igång extremistiska idéer och handlingar. Och det demokratiska samhället måste vara redo att kunna hantera situationen.

Jag var med i ett av panelsamtalen där åtgärder mot extremismen diskuterades. Det är en spännande och viktig diskussion. Hur mycket av vår integritet ska få kränkas i jakten på terrorister? Hur ska hatet på nätet stoppas, utan att vi undergräver yttrandefriheten? Riskerar säkerhetstjänsternas jakt på jihadister att bidra till en känsla av utsatthet hos som i sig kan snabba på en radikaliseringsprocess?

När det gäller det högerextrema hotet så finns det anledning att diskutera alla de principiella viktiga frågorna. Men det finns också anledning att påminna om att bilden av det högerextrema hotet till att börja med måste uppdateras.

Som det ser ut idag finns det stora kunskapsluckor i det svenska samhället om hur de olika falangerna ser ut, hur de agerar och kanske viktigaste av allt; hur man kan bemöta dem och förebygga dem.

För det första har vi den traditionella rasideologiska miljön, de som i Sverige kallar sig själva den nationella rörelsen. Det är en miljö som i dessa dagar upplever en omvälvande tid. Framgångarna för det grekiska nazistpartiet Gyllene Gryning visar att det faktiskt är möjligt att nå in i parlamenten utan att behöva göra avkall på de fundamentala nazistiska grundpelarna. Framgången sänder en tydlig signal. Satsa på parlamenten, lägg ner idén om ett militant motstånd mot staten.

Svenskarnas parti har redan slagit in på vägen. Och de kommer med största sannolikt få stora delar av rörelsen med sig i valarbetet. Samtidigt skapar satsningen på parlamenten ett utrymme för mer dogmatiska våldsamma grupper, som exempelvis Svenska motståndsrörelsen.  Det är i första hand därifrån våldet kommer. Men risken är uppenbar att några av alla de som lockas av Svenskarnas parti kommer att tröttna på att ingenting förändras, och själva skrida till verket med någon form av egensnickrad revolution. Det har hänt förut. Och risken finns att det händer igen.

Den kontrajihadistiska miljön är även den ett hot. Det visade inte minst terrordåden i Norge den 22 juli 2011. Det unika med Anders Behring Breivik var omfattningen, den kallsinniga planeringen och det samvetslösa mördandet. Men också hans val av offer. Vi ser i dag hur muslimer och muslimska byggnader attackeras så gott som dagligen i Europa. I USA har flera omfattande dåd mot muslimska center avvärjts i sista stund. Ibland inte. Skjutningen mot det sikhiska templet i Wisconsin i augusti 2012 tros av flera bedömare ha utförts med ett antimuslimskt motiv. Förövaren, som tog sitt liv i massakern, misstog helt enkelt sikherna för att vara muslimer.

Breivik riktade siktet åt ett annat håll. Mot systemet, mot de som enligt honom, och många med honom, gör ockupationen möjlig. Och han har fått följare. I november förra året grep polsk polis en person misstänkt för att ha planerat ett omfattande sprängattentat mot det polska parlamentet. Den misstänkte terroristen hade Breivik som en av sina främsta förbilder.

Den antimuslimska miljön uppmuntrar till den här typen av aktioner. Inte bara genom att producera en världsbild där våldet i slutändan blir oundvikligt utan också genom alla de våldsförhärligande kommentarerna och bloggposterna. Till och med ledande personer talar om att ta till vapen. Expos samarbetspartner i Norge Vepsen avslöjade 2011 att en av Breiviks inspirationskällor, bloggaren Fjordman, redan 2008 uppmanade sina läsare att ta till vapen. Fjordman har under flera år varit en av de mest inflytelserika bloggarna i den antimuslimska miljön.

En tredje växande miljö som har en förmåga att radikalisera sina anhängare är den konspiracistiska. John Færseth, journalist och specialiserad på konspirationsteorier säger att de flesta som rör sig inom konspirationsmiljön är fredliga och fungerar bra i samhället. Men att det finns de som drar budskapen från konspiratoriska sajter och mentorer till sin spets. En av dem var Peter Mangs.

I en intervju i Expo 1/2012 säger han:
– I fallet i Malmö handlar det om en person som haft kontakt med psykiatrin och som samtidigt varit intresserad av konspirationer. En person som pumpas med ett budskap om att myndigheterna och makteliten är 100 procent onda och dessutom att de måste stoppas innan det är för sent, han riskerar att få idén att han måste handla.

I USA har den militanta milisrörelsen tagit till sig stora delar av de konspiratoriska idéerna. Grupperna förenas i uppfattningen att staten, som enligt dem frångått den amerikanska grundlagen, försöker införa en världsomspännande diktatur som de kallar den nya världsordningen (New World Order, NWO). Skatter och vapenkontroll är statens verktyg för att nå målet. Milisrörelsen menar att bakom de synliga makthavarna finns en global, ofta judisk, sammansvärjning som drar i trådarna.

De konspiracistiska idéerna växer. Ibland kombineras de med högerextrema ideal, oftast uttrycks de i luddig systemkritik på allt från hip hop-forum till vaken.se. Vi vet ännu inte konsekvenserna av dess utbredning. Bara att de i USA flera gånger har legat till grund för terrorattentat.

Slutligen, och kanske viktigast just nu, är det extremisthot som inte har någon partinål eller ideologisk ryggrad. Runt om i landet har det under den senaste tiden skett en rad attacker mot flyktingboenden. Rutor som krossats. Personer som misshandlats. Hakkors klottrade på fasader. I de flesta fall vet polisen inte vilka förövarna är. Men med största sannolikhet handlar det om lokala förmågor som drivits så långt i sitt missnöje med flyktingmottagningen att de till slut bryter mot lagen. Eftersom många av brotten aldrig klaras upp vet vi lite om mekanismerna bakom den gör typen av attacker. Men en sak är klar. De sker inte i ett vacuum. De sker många gånger mot flyktingboenden som uppmärksammats på rasistiska sajter.

Extremhögerns landvinningar utgör ett hot mot det öppna och demokratiska samhället på många plan. Därför är det bra att det pågår en utredning som leds av Forum för Levande Histora i syfte att hitta strategier för hur den våldsbejakande extremismen kan förebyggas.

En central del i det arbetet borde vara att höja kunskapen hos poliser, socialarbetare, skolpersonal och andra som på olika sätt skulle kunna ställas inför extremhögerns våld och hot.

Det är dags att uppdatera bilden av hur det högerextrema hotet ser ut.